Så stor del av inkomsten kan villalånet ta – skillnaderna är stora

Hur mycket av hushållets nettoinkomst som går till kostnader för villalån varierar kraftigt mellan olika kommuner och län, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I vissa Stockholmskommuner uppges andelen ligga runt 40 procent, medan den i flera inlandskommuner är omkring tre procent.

Stockholmskommuner i topp

Enligt Landshypotek Banks beräkningar sticker Stockholmsområdet ut. I Solna lägger ett genomsnittligt hushåll 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. Motsvarande siffror är 40 procent i Sundbyberg och 32 procent i Lidingö.

Lägst andel i flera inlandskommuner

I andra änden av skalan ligger kommuner där villalånekostnaden tar en betydligt mindre del av inkomsten. Landshypotek Bank uppger att det i Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele handlar om omkring tre procent av hushållets nettoinkomst för en genomsnittlig villa.

Så ser det ut på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där 31 procent av hushållens nettoinkomster går till villalånet i genomsnitt. Därefter följer Gotlands län med 23 procent. Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län uppges ligga på 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen enligt analysen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.

Om beräkningen

Landshypotek Bank har räknat ut andelen med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering. Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Villapriserna kommer från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.