EslövNytt

Avhandling från Lund: Omsorg om skogen ger inte alltid mer biologisk mångfald

Bilden visar en blå skylt med texten "NATURRESERVAT" i stora vita bokstäver. Skylten är monterad på en stolpe och verkar vara något sliten och smutsig. Bakgrunden består av grön skog med tall- eller granliknande träd och i förgrunden syns frodiga, ljusgröna lövverk som delvis skymmer skyltens nedre del. Ljuset indikerar dagtid.
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

Lunds avhandling: Omsorg om skogen ger inte automatiskt mer biologisk mångfald – incitament och rätt skydd avgör.

Annons

Vad forskningen visar om skogsägarnas val

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, baserad på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige.

I pressmeddelandet säger forskaren bakom avhandlingen, Hanna Ekström Pigot: – I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer.

Ingen tydlig koppling mellan omsorg och praktiskt brukande

Enligt studien uttrycker många skogsägare en stark känslomässig relation till sin skog och stor omsorg om naturen. Trots detta ser forskningen ingen tydlig koppling mellan den relationen och hur skogen brukas i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

Avhandlingen pekar i stället på att sociala, ekonomiska och praktiska faktorer väger tungt i besluten. Många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det är svårt att förena målen.

Hanna Ekström Pigot säger i pressmeddelandet: – Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog.

Frivilligt skydd kan missa de mest värdefulla områdena

Avhandlingen lyfter också en risk med dagens system för frivilligt skydd: att de mest värdefulla naturområdena kan missas. När olika policyalternativ jämförs framhålls att ett effektivt skydd inte bara handlar om att skydda stora arealer, utan att prioritera rätt områden.

Som Hanna Ekström Pigot uttrycker det i pressmeddelandet: – Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad av Lunds universitet 2026. I universitets publikation beskrivs arbetet bland annat som en studie av hur socio-ekologiska interaktioner påverkar genomförande och utfall av biodiversitetspolicy i brukade skogar, med delstudier i Sverige och Finland.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle