Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Frågan gäller främst den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning – områden som berör även hushåll och transporter i kommuner som Eslöv.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

I pressmeddelandet uppger IVL att regeringens egen bedömning pekar på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Tre vägar för att hantera återstående gap

Efter att ETS-flexibiliteten använts återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: Kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom många medlemsstater själva väntas ha underskott i ESR-sektorn och endast ett fåtal kan ha överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder: IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena: Då skrivs gapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Vid fortsatt miss sker en ränta-på-ränta-effekt genom ny uppräkning med 8 procent.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg.

Analysen sammanfattas också i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.