Rapporten visar både minskning i städer och stora skillnader mellan stränder

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt organisationen visar nationella mätningar för första gången hur skräpet utvecklats över tid – och i stadsmiljö syns en minskning mellan 2023 och 2025.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST) via Via TT.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter går ned

Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som enligt Håll Sverige Rent minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att antalet fimpar har gått ner i skräpmätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (fimpar, snus och andra nikotinrelaterade föremål) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur skräpigt det kan vara i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar i förbrukning – men inte i skräpmätning

Pressmeddelandet uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 anges inte visa några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det är 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde.

Fjällen: snus vanligast längs vandringsleder

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut. Enligt mätningar längs vandringsleder var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025.