Fokus på anhedoni – minskad glädje och motivation

Ett läkemedel som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom kan ha effekt som tilläggsbehandling för vissa patienter med svårbehandlad depression. Det framgår av en studie från Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne, publicerad i Nature Medicine den 12 juni 2026.

Studien handlar om anhedoni – ett tillstånd där den drabbade får en tydligt minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation och kan tappa intresset för sådant som tidigare upplevts meningsfullt.

Pramipexol testades mot placebo

Forskarna undersökte pramipexol, en så kallad dopaminagonist som används vid Parkinsons sjukdom (och även restless legs syndrome), som tillägg till deltagarnas ordinarie behandling. Upplägget beskrivs som drug repurposing, det vill säga att ett redan godkänt läkemedel prövas för ett nytt användningsområde.

Enligt pressinformationen var studien en randomiserad, dubbelblindad och placebo-kontrollerad klinisk prövning med 82 deltagare och uppföljning efter nio veckor.

– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne.

Hjärnavbildning och aktivitetsmätare i studien

Forskargruppen använde avancerad hjärnavbildning (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga biologiska mekanismer bakom effekten, samt aktivitetsmätare för att se om behandlingen påverkade deltagarnas rörelse och aktivitetsnivå i vardagen.

– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.

Biverkningar och vad som behöver följas

Enligt uppgifterna i pressmeddelandet tolererade de flesta deltagare behandlingen väl och få avbröt under studiens gång. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, och dessa uppges ofta ha kunnat hanteras genom dosjustering.

Samtidigt lyfter forskarna att vissa biverkningar behöver följas över tid, bland annat nedsatt impulskontroll och dagtrötthet.

– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.

Kortfakta: Så gjordes studien

• Typ av studie: randomiserad, dubbelblindad, placebo-kontrollerad klinisk studie
• Antal deltagare: 82
• Behandlingstid: 9 veckor
• Långtidsuppföljning: öppen uppföljning i ytterligare 6 månader för dem som valde att fortsätta
• Inriktning: depression med uttalad anhedoni