Blommor vid vägen – nytta och risk för pollinatörer

Blomrika vägkanter kan ge viktig mat och livsmiljö för humlor, men samtidigt innebära en tydlig risk när trafiken är tät. Det visar en ny studie från Lunds universitet som har undersökt hur humlor påverkas av vägkanter med olika trafikintensitet.

60 vägkanter i Skåne kartlades – med hundar som hittar humlebon

I studien kartlade forskare 60 vägkanter runtom i Skåne. För att hitta humlebon använde teamet specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter bon. Forskarna jämförde också antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikflöden.

Resultatet: fler döda humlor hittades där trafikflödet var högt, jämfört med lågtrafikerade vägar.

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet.

Få humlebon vid normaltrafikerade vägar

Forskarna blev samtidigt förvånade över att de i princip inte hittade några humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som ändå hittades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Studien pekar därmed på att mindre trafikerade vägar främst bidrar med boplatser för humlor – och att dödligheten där också är låg.

Åtgärder kan ge effekt – om de riktas rätt

Eftersom en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar ser forskarna hopp om att blomrika vägkanter kan göra nytta, om insatser för att gynna blommor fokuseras till just dessa sträckor. I pressmeddelandet lyfter Sofia Blomqvist också att privata vägar och vägföreningar kan ha stora möjligheter att anpassa skötseln, exempelvis genom att minska klippningen.

Trafikverket: ger bättre träffsäkerhet i miljöarbetet

Trafikverket har finansierat studien för att öka kunskapen om samspelet mellan vägkanter och natur. Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, bedömer att resultaten kan hjälpa myndigheten att arbeta mer effektivt.

– Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer, säger han.

I Trafikverkets miljöarbete ingår att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för biologisk mångfald, exempelvis genom att minska klippningen så att blommor hinner sätta frö och att pollinerande insekter får mer mat. I vägkanter finns ofta arter som blåklockor, prästkragar och åkervädd, enligt pressmeddelandet.

Ska inte ersätta andra naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte bör tränga undan skyddsinsatser för andra miljöer.

– Även om anpassad skötsel längs lågtrafikerade vägar kan vara värdefull för att gynna biologisk mångfald bör denna typ av miljö inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer såsom naturbetesmarker och slåtterängar, säger Sofia Blomqvist.

Studien är publicerad i tidskriften Biological Conservation med titeln: High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations.